Klimatberäkningar för anläggning
Under 2025 har klimatkalkylering i våra anläggningsprojekt kommit igång ordentligt. Processutvecklare Alva Andersson har varit ledande i framtagning av struktur och arbetssätt för beräkningar av projektens klimatpåverkan.
– Fokuset bara växer och blir mer aktuellt, och kommer med ett stort värde för våra beställare. Vi är en del av en strategisk partnering ihop med Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö (ESEM) som innebär reinvestering av VA-nätet, berättar Alva som ingår, tillsammans med Victor Sundberg och Martin
Lindberg från Tuna, i projektets ekologiska och sociala hållbarhetsgrupp. Gruppen träffas kontinuerligt för att diskutera tre delar: reducering av koldioxid, klimatkalkylering och social hållbarhet. Från start har de sett till att hitta rätt nivå för klimatberäkningar och avgränsa sig dit de gör allra mest nytta.
Alva fortsätter förklara att de vill kunna mäta och jämföra projekten, för att skapa en helhetsbild och ställa alternativ mot det traditionella utförandet. Under första halvan av 2025 började Tuna Entreprenad
tillsammans med ESEM att tillämpa klimatberäkningar vilket gav värdefulla insikter och bidrog till att utveckla arbetssättet.
– Vi gjorde inledningsvis en marknadsanalys och jämförde några leverantörer av klimatberäkningsverktyg och landade i Svenskt Vattens verktyg anpassat för anläggningsprojekt inom VA-branschen med fokus på ledningsnät. Verktyget beräknar klimatpåverkan från material, transporter och arbetsplatsens fordon. Som komplement till beräkningsverktyget har vi på Tuna tagit fram en mall där värden och antaganden förs in, för att sedan enkelt kunna föras över i klimatberäkningsverktyget. Det gör vi för att anpassa arbetssättet och kunna inkludera klimatberäkningar i projektorganisationernas dagliga arbete.
Genom det första projektets beräkningar gavs viktig lärdom.
– Vi testade olika scenarier och kom fram till att metoden är mest gynnsam när vi jämför det traditionella utförandet med ett aktivt valt utförande där vi gör medvetna val för att minska klimatpåverkan. Förbättringar kan innebära att byta ut traditionella diesel mot HVO100 eller eldrivna maskiner, lägga grön asfalt, använda klimatförbättrad betong, återbruka material och massor inom projektet. Efter projektens slut beräknas det verkliga utfallet, vilket ger oss möjlighet att följa
upp och se förbättringar över tid, fortsätter Alva och berättar att det händer mycket inom området.
Inom projekt ReVa har det funnits ett stort intresse att synliggöra projektens klimatavtryck.
– Vi utvecklar ständigt arbetssätten med mål om att säkerställa tillförlitliga och kvalitetssäkrade resultat.
Syftet är att successivt minska klimatpåverkan genom medvetna val, uppföljning och att hitta lösningar som både minskar utsläpp och är ekonomiskt hållbara.
– Tillsammans utvecklar vi innovativa arbetssätt som främjar klimatsmarta och kostnadseffektiva lösningar. Vi ska vi uppnå en långsiktig och hållbar förnyelse av ledningsnäten i Eskilstuna och Strängnäs, sa Anna Lundell Ekwall vid tilldening av ramavtalet och har rollen som ombud från ESEM:s sida.
Läs mer på sid 30 i vår Hållbarhetsredovisning 2025 om olika skeden inom klimatberäkning.
